Gråärt

Gråärter (även kallade foderärter) har rosa, violetta eller rödvioletta blommor som även kan vara spräckliga eller strimmiga. 

Sorter som samlats in från Sveriges norra delar har frön som i moget tillstånd är små, runda, släta och mörkpigmenterade, en del är mer eller mindre prickiga.

Gråärter från Sveriges södra delar tenderar att vara av typen med större, brungula till rödbruna, kantiga och buckliga frön i moget tillstånd, likt de man finner i Danmark.

Frönas skal har ett högt innehåll av bitterämnen, tanniner,  jämfört med de vitblommiga ärterna. Gråärternas pigmenterade blomfärg är genetiskt kopplad till halten bitterämnen.

Det finns även gråärter med blålila baljor. De förs ibland till en egen grupp - blåärt. Gråärter skördas i olika stadier beroende på sort men vanligast är att de är de mogna och torkade fröna som används.

I Bohuslän har gråärter traditionell serverats kokt med mjölk. I Skåne åts de med stekt fläsk. I norr bakade man tunnbröd på gråärtsmjöl. Överlag har gråärtor använts i många olika rätter på olika vis, såsom ärtbulla bakat med jäst, ärtgröt med smörbrunn, tjocka ärtpannkakor.

De unga baljorna av spritärter och gråärter kunde ätas vid släpärtskalas när de första mognade på sommaren - baljorna kokades mjuka, doppades i smör och de mjuka delarna drogs av mellan tänderna från det sega membranet.