Kålrot Brassica napus ssp. rapifera (Metzg)

Kort

Ursprungsområde

Östra Östersjöområdet: Finland och Baltikum, kanske lite av Ryssland också.

Historia

Kålrotens historia går ca 400 år bakåt i tiden. Kålroten är en korsning mellan kål och rova, och den uppstod sannolikt i det östra Östersjöområdet vid 1600-talets början. Den spreds till Sverige med emigrerande finnar och blev snabbt en populär och viktig gröda för svenskarna.

När roten fördes vidare i västra Europa blev den kallad ”swede” och ”Schwedische Rübe” och i Amerika fick den namnet ”rutabaga” av västgötskans ”rotabagge”. Under 1800-talet minskade kålroten i popularitet då bland annat potatiskonsumtionen ökade alltmer, men kring sekelskiftet 1800-1900-talet blev kålrot återigen populär, nu som djurfoder. Man importerade då tillbaka sorter från England och Skottland, och nya sorter förädlades fram och spreds över Sverige. 

Sorter som samlats in under Programmet för Odlad Mångfalds (POMs) Fröupprop under åren 2002-2005 kom främst från landskapen Dalarna, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten, vilka tillhör det så kallade kålrotsbältet där kålroten varit vanlig. De insamlade sorterna hade odlats i flera generationer och kan både vara av de äldre sorterna och av de nyare förädlingarna från slutet av 1800-talet och framåt.

Femton sorter av kålrot samlades in under Fröuppropet och de bevaras idag i den nordiska genbanken NordGen.

Växtbeskrivning

Kålroten är en korsning, en hybrid, mellan rova och annan kål-art, och man tror den uppstått genom mänsklig hand i östra delarna av Östersjö-området. Det finns alltså ingen ursprunglig vild kålrot.

Kålroten är en tvåårig ört men odlas som ettåring för de kraftigt uppsvällda, köttiga och vitaminrika rötternas skull, vilka kan lagras och konsumeras även under vintern.

Bladen är kraftiga, långskaftade, blågröna, ofta med blådaggig yta, kala och är vanligtvis djupt parflikiga. Andra året växer en kraftigt grenad kvastlik stjälk upp som blir meterhög och blommar med blekgula blommor. Frukten är en skida med 10-25 svarta runda små frön.

Kålroten går under olika benämningar i världen, bland andra rotabagge (västgötska), swede, swedish turnip och rutabaga (engelska), Schwedische Rübe, kohlrübe och Steckrübe (tyska), le rutabaga och chou suédois (franska), lanttu (finska).

Kålrot - undergrupper

Kålrot är en undergrupp inom arten raps, Brassica napus.

Billede af kålblade

Litteratur om kålrot

Andreasson, J. Runåbergs fröer: Grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar. Natur & Kultur.

Kålrotsakademien. 

Kålrotsakademien. 2020. Underbara kålrötter. Isaberg Förlag och Kålrotsakademien.

Magnusson, A. 2019. Gråärter, rovor - och den älskade kålroten. Agneta Magnusson Kultur.

Nordiskt Genresurscenter. 

Nygårds, L., Leino, M.W. 2013. Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna - om Fröuppropets kulturarv. SLU. 

 

Odling av kålrot

Kålroten kan odlas i hela landet på alla jordar om det är väldränerat men inte torrt.

Näringstillgången skall vara god men inte alltför kraftig, platsen skall vara ljus.

Sådd kan göras på friland så snart jorden reder sig, men vill man minska risken för kålfluge-angrepp och om man vill skörda rötter för lagring sås de i juni-juli. Så glest i raden på ca 1 cm djup. Mellan plantor skall det vara 15-20 cm, mellan rader 45-50 cm. Alltför tätt mellan plantorna motverkar en god rottillväxt. 

Skörda för konsumtion hela sommaren från att kålrötterna är några cm i diameter.

För vinterlagring tas rötterna upp sent på hösten, om det varit nattfrost ska de tina upp innan upptagning. Vrid/skär av blasten, förvara i luftiga säckar på svalt och fuktigt ställe såsom i källare, jordkällare eller stuka.

Kålrot Östnor

Försök

Kålrotsakademiens kålrotsprövning 2015: 29 olika sorters kålrot prövades av kockar och andra matintresserade. Läs mer.

www.growingdiversity.info bruger cookies

Cookies er nødvendige for at få hjemmesiden til at fungere og giver info om, hvordan du bruger vores hjemmeside, så vi kan forbedre den både for dig og for andre. www.growingdiversity.info bruger primært cookies til trafikmåling, login og optimering af sidens indhold. Hvis du klikker videre på siden, accepterer du vores brug af cookies. Læs mere om cookies på www.growingdiversity.info her--