Växtbeskrivning

Plantan är ettårig och har en till få stänglar som utgår från rothalsen. Inom alla undergrupper finns höga, mellanhöga och låga ärter.

Bladen har ett eller två par nästan runda småblad och ett grenigt klänge i stället för uddblad som plantan använder för att hålla sig upprätt. Stiplerna är mycket stora och liknar småbladen.

Blommorna är stora, sitter ensamma eller två eller tre tillsammans i skaftade klasar från bladvecken. Blomman är vit (opigmenterad) eller violett, rödviolett och/eller rosa (pigmenterad). 

Ärt - undergrupper

Gråärt

Gråärter (även kallade foderärter) har rosa, violetta eller rödvioletta blommor som även kan vara spräckliga eller strimmiga. 
Sorter som samlats in från Sveriges norra delar har frön som i moget tillstånd är små, runda, släta och mörkpigmenterade, en del är mer eller mindre prickiga. Gråärter från Sveriges södra delar tenderar att vara av typen med större, brungula till rödbruna, kantiga och buckliga frön i moget tillstånd, likt de man finner i Danmark. Frönas skal har ett högt innehåll av bitterämnen, tanniner,  jämfört med de vitblommiga ärterna. Gråärternas pigmenterade blomfärg är genetiskt kopplad till halten bitterämnen. Det finns även gråärter med blålila baljor. De förs ibland till en egen grupp - blåärt. Gråärter skördas i olika stadier beroende på sort men vanligast är att de är de mogna och torkade fröna som används. 

Spritärt

Spritärt har vita blommor. De runda gröna omogna fröna spritas eftersom baljan har en svårtuggad hinna inuti. Ärterna är söta men inte riktigt lika söta som märgärterna. Spritärten är härdigare än märgärt och odlas i hela odlingsbara delen av Sverige.

Märgärt

Märgärt har vita blommor och gröna stora lite kantiga frön, som vid mognad gulnar och blir skrynkliga. Fröna är söta och saftiga, skördas omogna och är de vi känner som “gröna ärter”. Baljan har en hinna invändigt som gör att man inte använder baljan, bara fröna. Märgärter är mer värmekrävande än spritärt och odlas inte i norra Sverige.

Sockerärt

Sockerärt har vita blommor och stora platta baljor utan sega membran. De söta baljorna plockas unga innan frön och baljor blivit för stora. Mogna, torkade frön är gula, runda och släta.

Brytsockerärt

Brytärt eller brytsockerärt har vita blommor och rundade baljor med tjocka väggar utan membran. Både de söta baljorna och fröna ätes omogna. Brytärt togs fram i Sverige under 1950-talet genom att korsa märgärt med sockerärt. I moget tillstånd torkar fröna in och blir buckliga och kantiga.

Kokärt

Kokärter är vitblommande och har baljor med membran. De runda gula eller gröna ärtorna skördas fullmogna och torkas. De gula kokärterna har en lång odlingstradition i Sverige både för mat och foder.

Litteratur om ärter

Här ser du den litteratur som utgör underlag till denna sida. Källor till hela weblexikonet står i alfabetisk ordning under Litteratur.  

Aldén, B. et al. Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). 

Andreasson, J. 2013. Runåbergs fröer - grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar. Natur & Kultur.

Börjeson, A. (2010) Odla och smaka gråärt. Röttle natur och kultur.

Börjeson, A. (2015) Sorter av köksväxter – Svenska priskuranter från 1800-talet till 1930. NordGens publikationsserie 2015:01.

Kringla. Riksantikvarieämbetets samsökstjänst för information från svenska museer, arkiv och register. 

Magnusson, A. (2019) Gråärter, rovor - och den älskade kålroten. Agneta Magnusson Kultur, Leksand.

Nygårds, L., Leino, M.W. (2013) Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna – om Fröuppropets kulturarv. Sveriges Lantbruksuniversitet.

Olsson, G. (red.) 1997. Den svenska växtförädlingens historia, Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, Stockholm. 

Sjödin, J. 1997. Trindsäd. I Den svenska växtförädlingens historia, Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, StockholmKungl. Skogs- och lantbruksakademien. 

Sommarin, B. (red.) 2014. Frö för Framtiden - Småskalig odling av köksväxtfrö. Föreningen Sesam

Odling av ärter

Man kan så tidigt när jorden reder sig, förutom märg- och brytärter där man bör vänta tills jorden värmts upp till ca 8-10°C. Därefter kan man så i omgångar fram till försommaren. Jorden ska vara väldränerad med hög mullhalt och god fuktighet. Täck gärna jorden runt plantorna med växtmaterial t.ex. gräsklipp vilket håller fukten kvar i marken.

Så i enkel- eller dubbelrader med 5-10 cm i plantavstånd, eller bredså i breda band. För lägre sorter kan plantorna stödja varandra, för medelhöga och höga sorter behöver plantorna stöd att klättra på.

Odla inte på samma plats år efter år utan ha 4-5 år emellan för att undvika sjukdomar. Plantorna fixerar kvävet från luften såsom baljväxter gör med hjälp av en särskild typ bakterier. Nedbrukad grönmassa av baljväxter göder därför den gröda som växer där senare.

Fröodling
Ärter är självbefruktare och därför lätta att ta frö från, då de normalt sett inte korsar sig med andra sorter. Men det är alltid en god idé att ha ett visst avstånd från andra sorter när man tar frö till utsäde.

Välj att ta frö från de plantor som är friska och typiska för sorten, till exempel vissa blåärter kan ibland producera baljor som inte är gröna och dessa plantor bör man då inte spara frö från.

Fröna skördas fullmogna när baljan torkat in och fröna rasslar i baljan. Baljor eller hela plantor plockas och läggs för att eftertorka. Tröska de riktigt torra baljorna för hand eller genom att lägga i en säck och slå mot väggen eller gå på den. Rensa fröna från skräpet.

Frys gärna fröna (viktigt att de är torra) något dygn för att ta död på eventuella skadedjur..

Försök

Smaktest - Resultat gråärt och gulärt

Resultaten baseras på sensorisk bedömning av fem sorter gråärt och två sorter gulärt. Gråärterna är Rättviksärt gråärt, Sparlösa gråärt, Solberga gråärt, Hälsinge gråärt och Retrija gråärt. Gulärtsorterna är Östgöta gulärt och Gula ärtor från ICA. 

Læs mere her 

Andre forsøg

Et nordisk forsøg i NordGens regi - Arctic Pea - har vurderet ærters egenskaber under arktiske forhold.

Læs mere her